Vimmerbys historia

Jag läser på Facebook att Vimmerby inte skrivit sin historia och att Carl-Erik Uppman skäms över detta.

Jag var på en träff i Gästgivarehagen förra året med en person från Länsmuseet som verkligen berättade om Vimmerbys vikingatid på ett medryckande sätt. Nu funderar jag på om det han berättade inte är nedskrivet och dokumenterat. Det vore ju en smal sak att få det gjort och ansvaret borde ligga på Länsmuseet tillsammans med kommunen som pådrivande instans. Självklart ska Vimmerbys historia skrivas och bevaras till eftervärlden då den är mycket spännande. Några personer har dokumenterat delar av Vimmerbys historia. Återkommer med vilka då jag måste till biblioteket först.

På nätet hittar jag denna information på siten Urban history:

Vimmerbys uppkomst är okänd. Dess sigill omnämns i ett gåvobrev från 1350, men sannolikt har en vikingatida by, kanske med centralortsfunktioner, föregått den medeltida staden. Dess utveckling var förbunden med den småländska oxhandeln jämte en tradition av läderhantverk, väl belagd ännu under 1700-talet. Vimmerby förblev dock en liten stad - dess privilegier var indragna mellan 1532 och 1604 - med knappt 900 invånare på 1770-talet.

Efter en långsam utveckling under större delen av 1800-talet, till stor del fortfarande baserad på oxhandel och garverier, tillväxte Vimmerby relativt snabbt under 1900-talet. Näringslivet har varit allsidigt sammansatt, och industriell produktion har kombinerats med handel och service för ett agrart omland.

Dick Harrison skriver så här om Vimmerby i Svenska Dagbladet Varför Vimmerby?
26 oktober 2011 kl 6:06 | Permalänk | Kommentarer(6)
HISTORIA Idag vänder vi oss till en lokalhistorisk fråga, som jag fått från Småland. De flesta svenskar förknippar Vimmerby med Astrid Lindgren och Emil i Lönneberga, men den som läser på om staden finner att den i själva verket tillhör våra äldsta, med rötterna i medeltiden. Hur kan det komma sig att denna stad, långt från de stora slättbygderna, är så gammal? Varför grundades den?

För det första: det stämmer att Vimmerby är en medeltida stad, men då bör man betänka att ”stad” i detta sammanhang endast är en juridisk definition. Vimmerby hade bara några hundra invånare. Det som skilde denna stora by från andra stora byar var att orten fick privilegier av kungamakten, troligen på 1200-talet eller 1300-talet, vilket gav den en särställning i regionen. Men ur ett modernt demografiskt perspektiv var det en mycket liten plats.

Bakgrunden är dåligt känd. Arkeologerna måste jobba en hel del innan vi kan lägga färdigt pusslet, men tack vare fynden på Gästgivarehagens gravfält vet vi att det var en bebyggd plats långt före medeltiden. Troligen låg det under järnåldern en by i det blivande Vimmerby, vilken fungerade som centrum för Sevede härads centralbygd vid Stångåns övre lopp. Äldsta skriftliga hänvisning till Vimmerby är från 1253, då en präst omtalas. Stadens sigill nämns i ett gåvobrev daterat 1350.

Men närmare än så kommer vi inte. Att Växjö blev en stad berodde på att orten var säte för en biskop. Jönköping och Kalmar gynnades av överheten, som behövde starka och inkomstbringande fästen i söder. Men det konkreta skälet till att kungamakten även satsade på Vimmerby är och förblir en gåta. Min egen gissning är att vi bör söka svaret i relationen mellan staden och landsbygden i häradet. Utan väl fungerande kommunikationer mellan bönderna och byns/stadens invånare hade ingen valt att ge orten privilegier. Vi bör räkna med att motsättningarna mellan Vimmerby och landsbygden var små, att flertalet stadsbor själva var bönder och att orten fungerade som en vital marknadsplats för dem alla.

På Wikipedia beskrivs Vimmerby så här:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Vimmerby

Landsbygdsberedningen i Vimmerby

Denna beredning är nu utsedd och ska ta fram ett landsbygdspolitiskt program för Vimmerby. Jag ser fram emot att vara en del av detta viktiga framtidsarbete för att hela Vimmerby ska utvecklas, stad och land , hand i hand, i symbios, till nytta för varandra. Vi är två kvinnor i beredningen och vi representerar alla ledamöter olika bygder i kommunen. Storebro är extra väl representerat, tror jag. Ordförande bor utanför Södra vi, Inge och Börje är från Storebro, Göran är från Djursdala, Krister från Locknevi, jag bor i utkanten av Vimmerby . Pia bor i Solhult. Var Michael och Bengt bor vet jag ej ännu. 

Jag tror att Ingrid Blanck bör involveras i arbetet på något sätt. Carina Östh som är ansvarig för landsbygdsfrågorna i kommunen kommer att vara den tjänsteman som samordnar beredningen.

Sommar i P1

Kristian Gidlund förmedlade ett mycket starkt sommarprogram i P1 i söndags. Om du inte redan lyssnat så gör det. Han berättade om sin syn på döden och på det älskade barn som han aldrig kommer att få möta då han är drabbad av en sjukdom som kommer att ta hans liv. När vet han inte bara att det kommer att ske ganska snart. Med denna insikt följer att han beskriver sin situation på ett mycket tänkvärt sätt där han inte skyggar för verkligheten utan helt frankt och rättfram förmedlar sina tankar om döden, sorg och sjukdom. Hans familj verkar vara det finaste han har och han beskriver med stark självkänsla hur de kommer att sakna honom mycket när han inte längre finns. Hans önskan att de ska gå vidare trots hans död och inte låta sorgen efter honom förstöra deras framtid. Trots allt elände i världen så finns lyckan där inom räckhåll enligt honom och det gäller att fokusera på livet och på det fina i stunden och kärleken som finns där överallt. Ett starkt program av en ung människa med stor klokskap om vad som är viktigast i livet.

Han är arg på orättvisor och på Sverige som blir mer och mer elitistiskt och egoistiskt enligt honom. Han tycker att regeringen skulle kunna arbeta mer för jämlikhet och för att människor som inte har det så gott ställt ska kunna få det bättre med en mer rättvis fördelningspolitik. Han menar att skattelättnader de senaste åren orsakat en försämrad skola och en försämrad äldreomsorg. Där är han mycket tydlig och vill se mer rättvis politik som gynnar samhällets svagaste. Med den dödsdom han lever känns perspektivet intressant tycker jag och det känns starkt att han orkar bry sig och ta chansen att verkligen uttrycka viktiga saker i den situation han befinner sig och att orka driva samhällsdebatt när man snart ska lämna detta jordelivet är imponerande. Lyssna och reflektera gärna här vad du tyckte.

Aftonbladet beskriver så här i en intervju med Gidlund :
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article17048656.ab

Kristian Gidlunds blogg: http://ikroppenmin.blogspot.se/

Bruksorternas potential

http://mikandersson.blogspot.se/2013/07/centerpartiet-ser-bruksorternas.html

Mikael Andersson refererar och beskriver centerpartiets utspel i Almedalen igår om hur vi kan skapa arbetstillfällen på bruksorter runtom i landet. Hultsfreds komun skulle kunna generera över 300 arbeten med dessa årgärder. Välkommet för vår region. Jag har fått beskrivet att företagsklimatet i Hultsfred är bättre än i Vimmerby då det är en positivare inställning till att hjälpa till med nyetableringar. Detta var ett företag inom verkstadsindustrin som valt Hultsfred framför Vimmerby och det gällde minst femtio arbetstillfällen.

Här krävs krafttag och initiativ från näringslivschefen i Vimmerby för att stimulera fler företagare att etablera nya verksamheter inom alla branscher. Inget lätt arbete men ack så viktigt.

Roligt att det kommer ett rekryteringsföretag till Focushuset men vi behöver mer än så. Fler företag med många anställda skulle sitta fint. Fler småföretag med få anställda men bärkraftiga och många småföretag gör stor skillnad för en liten ort som Vimmerby där entreprenörskapet är siginifikant för näringslivet. Kreativitet och företagsamhet saknas inte i Vimmerby. Det är så sant som det är sagt.

Välkommen hit, du som har en ide som du vill förverkliga. Företagslotsverksamheten ska igång liknande Hultsfreds modell med en väg in i kommunen. Den modellen kan bli lika famgångsrik i Vimmerby som den varit och är i Hultsfred. Vad väntar vi på?

Kommunal ekomonistrategi

Vimmerby kommun ska köpa konsulttjänster för att ersätta Helena Sjöholms tjänster efter att hon slutar den sista augusti iår. Självklart ska det nyrekryteras en administrativ chef på kommunen. Jag funderar över om det möjligen finns personal som skulle kunna träda fram och arbeta med de frågor som Helena utfört tills man hittar en ny person. Kommunen har flera medarbetare på ledningsnivå som tidigare arbetat med liknande arbetsuppgifter. Låt det inte gå prestige i att inte låta vissa medarbetare ta ansvar och utföra viktiga arbetsuppgifter. Kommunens ekonomi är avgörande för dess framtid och nuvarande kommunalråd har spenderbyxorna på enligt hans tal i samband med invigning av Emilutställningen på Näs. Lite mer av Emils pappas Antons sparsamhet efterlyses härmed av mig på min egen blogg där jag väljer att uttrycka mina synpunkter i olika frågor.

Jag oroar mig för att Vimmerby ska hamna i samma situation som Västervik var för några år sedan. Kan det vara så att Helena Sjöholm såg vartåt det barkar med kommunens ekonomi och att hon redan sett liknande händelseutveckling i Västervik som kommunchef där och helt enkelt inte ville delta i Vimmerbys ekonomiska framtida problem ? Nu gissar jag vilt som ni alla förstår men kontrollfrågor bör ställas i tid anser jag.

Och i dagens tidning diskuteras stadens parkskötsel och det är delvis orättvisa beskyllningar samtidigt som det givetvis finns en allvarlig del i hela beskrivningen av blomplanteringar som inte ännu utförts i rondellen vid Netto och ogräsrensning som inte hinns med. Här måste kultur- och fritidsförvaltningen som nu äger ansvaret för parkavdelningen göra en analys och vidta åtgärder, tycker jag.

Warmbadhuset är igång

Jan Erixon och Lennart Cederlöf framför visor till banjo och gitarr. Å nu kom Strömsten ! 

Snart sjunger syskonen Petersson , Albin, Felicia och Linnea. 

Härlig stämning och bra underhållning!

Solrapport juni

Juni – inte som förväntat

”Jaha”. Ja det kan bli den korta och kärnfulla sammanfattningen av juni som solelsmånad, bara ”jaha”. Jag läste häromdagen att årets junimånad var på väg att bli den fuktigaste på 50 år, om det slutligen blev rekord vet jag inte, men att fukt, det vill säga regn, inte funkar så bra med solel, det vet jag.

Min elproduktion under juni stannade vid 654kilowattimmar, alltså något sämre än i maj då solcellerna gav 674 kwh. Maj och juni tävlar om vilken som blir den bästa solelsmånaden under året. Hos mig, i år, vann maj om nu inte juli utmanar, det ligger inom det möjligas gräns.

I stället för det vanliga diagrammet över min elbalans bifogar jag den här gången ett diagram som dels visar min produktion per månad, dels den produktion jag kunde förvänta beräknat efter min årsproduktion och SMHI:s 30-åriga statistik över solinstrålningen i Sverige. Eftersom det är mitt första år vet jag inte hur mycket el min anläggning kan ge på ett år, men solinstrålningen och annan statistik visar att första halvåret bör ge cirka 55% av årsproduktionen och första halvårets 2.563 kwh pekar på en årsproduktion på cirka 4.600 kwh. Fördelat efter SMHI:s statistik blir staplarna som framgår i diagrammet. Som synes är det stora skillnader mellan förväntningar och utfall. Observera att jag inte fått diagrammet riktigt åskådligt, staplarna står inte parvis som  jag vill ha dem.

Ekonomiskt är utfallet fördelaktigt, att sälja ytterligare nästan 200 kwh till lågt pris i juni är en sämre affär än att få mera el att själv förbruka under mars och april.

Tomas Holgersson