Politik är ju att vara så illa tvungen!

Jag läser tidningen Dagens samhälle som kommer varje torsdag. Peter Santesson som är fil. dr i statsvetenskap, författare och opinionschef på Demoskop, skriver intressant om politikerns dilemma. 

Traditionellt säger man ofta att politik är att vilja. Politikern ska jobba med "vadet"och tjänstemän med "huret". Med det menar man att politikerna ska tala om vad som ska göras och tjänstemännen arbetar med hur det politikerna beslutat ska genomföras. 

God vilja och moraliska principer kan vilken amatör som helst göra anspråk på, skriver Santesson. Patos, drömmar och rosiga förhoppningar finns det många villiga leverantörer av. Diskussioner om budgetar, juridik och obalanser vill färre ta i. 

Men det är exakt vad som krävs av oss politiker i Vimmerby nu. Kommunens ekonomiska situation är  mycket bekymmersam. Nu krävs en väl genomtänkt och förankrad strategi för att komma tillrätta med VAD som måste göras och sedan ska tjänstemännen på ett mycket tydligt sätt ledas av kommunchefen kring uppgiften HUR det ska genomföras. 

Medborgarna höjer tonläget och kräver en folkomröstning om ett mycket illa förankrat förslag om skolnedläggningar i kommunen. Vi politiker måste lyssna på våra medborgare och agera med sunt förnuft och stort ansvarstagande. 

Peter Santesson resonerar kring det faktum att en politisk åtgärd som har oönskade bieffekter skulle betyda att åtgärden är feltänkt. Många politiker tappar i förtroenden när folket reagerar starkt. Folkets förståndsgåvor är det nämligen inga fel på och nu krävs det att majoriteten tar ansvar för vad folket säger. När argumentet för att lägga ner landsbygdsskolor kommuniceras som om det vore fel på landsbygdsbarnen så reagerar givetvis folket. I synnerhet när det som påstås inte går att bevisa utan här står nu de ledande politikerna och får be folket om ursäkt för förolämpningen av en stor del av den egna befolkningen. 

Nu krävs det verkligen att kommunfullmäktige försöker återupprätta förtroendet för de folkvaldas kompetens att leda vår kommun. 

Oppositionen tar detta ansvar och kommer att arbeta hårt för att det budgetalternativ som vill bevara och utveckla hela kommunen får majoriteten av kommunfullmäktiges politikers stöd. Målet med Centerpartiets hårda arbete med budgetalternativet den senaste tiden som görs i nära samarbete med andra oppositionspartier är att erbjuda Vimmerbyborna ett alternativ till den avvecklingspolitik som majoriteten presterar just nu. 

Peter Santessons tes är att politikerns roll är att vara så illa tvungen! Nu krävs hårt arbete och ansvarstagande av alla inblandade. Det finns inget rosaskimrande i den sanna ekonomiska  verkligheten i Vimmerby kommun.  Nu kavlar vi upp armarna och gör arbetet som krävs. 

Folkomröstningsresultatet kommer att följas

Beskedet som Radio Kalmar ger från mötet i Djursdala är glädjande. Vi har stämt möte med Mattias Karlsson på tisdag klockan 15 för att diskutera våra förslag. 

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=86&artikel=6141660

Eva Svenson i Frödinge beskriver landsbygdens nedmontering

Eva Svensson arbetar hårt i föreningslivet. Hon har bland annat varit och är engagerad i Hela Sverge ska leva i länet och i Vimmerby där hon är sekreterare i det som tidigare hette landsbygdsrådet och som nu heter "Hela Sverige ska leva , Vimmerby kommun", hembygdsföreningen i Frödinge, LRF i Frödinge-Locknevi , Centerpartiet i Frödinge (ordf) , Centerpartiet i Vimmerby, Bygdegårdsföreningen i Frödinge mm. 

Hon skriver ikväll på sin blogg på detta uttömmande och välformulerade sätt om Vimmerbys landsbygd . Jag delar hennes bild fullt ut och vi arbetar för en förändring till det bättre. 

Levande Landsbygd eller...

För att landsbygden ska utvecklas och förbli en levande landsbygd krävs att det finns människor som bor och verkar där. För att människor ska kunna bo och verka på landsbygden kravs att de har tillgång till service från bland andra kommunerna i form av skolor barnomsorg äldreomsorg infrastruktur och goda kommunikationer.
Det behövs även stöd till föreningslivet.

I vår kommun har detta gått kräftgång.
Dels beroende på att kommunal  regional och statlig service har minskat. Undan för undan

Posten, som kommer med lantbrevbärare har försämrats. Förr fick vi paketen med brevbäraren. Nu måste vi åka till stan för att hämta på Konsum/Coop.

Vi kan inte heller ta ut pengar hos lantbrevbäraren. Det kunde man göra förr.

Försäkringskassan. Närmaste finns i Västervik. Från Vimmerby är det dryga fem mil dit.

Skattemyndigheten Det är likadant med en Västervik fem mil bort från Vimmerby. Bor man i Gullringen är det ytterligare ett par mil.
Arbetsförmedlingen. Den finns kvar men har MYCKET begränsade öppettider och bara efter tidsbokning.
Polisen. Ja jag bara undrar vart de har tagit vägen? I Vimmerby finns en polisstation, men inga poliser. Öppet måndagar mellan kl 13.00 och 18.00. Det är så man tar sig för pannan!

Allmänna kommunikationer.
Bussarna. Dessa har de lagt utanför vissa samhällen i något de kallar stråktrafik. De som bor i samhällena kan i bästa fall ta skolbussen om de inte kan ta sig ut till riksvägarna. De har lagt till något som kallas närtrafik där människor på landsbygden ska ringa beställningscentralen en viss tid innan man ska åka. Detta kan man göra, det är bara det att de glömt bort att tala om det. Dessa närtrafikfordon går dessutom på sådana tider att man absolut inte kan nyttja dem vid arbetspendling. Deras tider är till för daglediga och pensionärer.
Tågen. De är ett sorgebarn. I vår kommun har vi endast en station där tågen stannar.Det är många som kämpat för en ändring så att tågen kan stanna på fler ställen. Om de nu går. Det är ofta ersättningsbussar. Då hinner man inte till ev anslutning man ska med.

Kommunal "service#.
Skolor och förskolor Just nu vill majoriteten lägga ned fyra skolor och några förskolor. Man har inte gjort någon konsekvensbeskrivning av vad som händer med landsbygden om man lägger ned skolor och förskolor. Elever och förskolebarn finns. Har man överhuvudtaget satt sig in i hur det är för en liten femåring att åka buss själv flera mil till en stor skola? För det är ju så att det är en del barn som bara är fem år när de vid höstterminens start börjar i Förskoleklassen. Jag minns hur vilsen jag själv var när jag som sjuåring skulle börja i en skola med två ettor och två tvåor. Fyra klasser. Det var Västerviks stad på femtiotalet. Jag kan känna nypet i bröstet än. Hur ska det då vara för en liten unge som ännu inte fyllt sex?
Förskolor har man tänkt lägga ned. Föräldrarna får då skjutsa sina barn till Vimmerby eller till någon annan förskola som fortfarande är öppen. OM det finns plats. Det är inte så många veckor sedan vi läste att det var lång kö i Vimmerby till förskolorna. Att man skulle hyra eller köpa baracker för att komma tillrätta med problemet. Undrar verkligen hur de tänkt att få plats med de barn de tänkt flytta genom att  lägga ned de förskolor som finns och fungerar idag på landsbygden

Allt för att Socialens pengar inte räcker. Det har de inte gjort på länge. De stödjer sig mot att de måste följa lagar och bestämmelser som gäller utsatta människor vuxna och barn. Men om nu pengarna inte räcker så kanske man skulle titta över varför. Varför har Vimmerby så mycket högre kostnader än andra liknande kommuner? Varför placeras t.ex betydligt fler barn och ungdomar i andra hem än sitt eget hos de biologiska föräldrarna? Är föräldrarna i Vimmerby så väldigt mycket sämre på att ta hand om sina barn? Skulle inte tro det. Men något är det som gör att socialarbetarna väljer att placera om barnen i stället för att sätta in insatser i hemmet. Jag vet inte. Jag har inte någon utbildning på detta område. Men jag kan få undra och fråga.
För några år sedan lades ett sparbeting på Socialen. Då valde man att lägga ned Bubblan. Där jobbade man med förebyggande och man hade personal som kunde gå hem till familjer med bekymmer för att stötta och hjälpa innan problemen blev alltför stora.
Äldreomsorgen verkar fungera bra. Det är tack vare alla de som varje dag sliter för att få tiden att räcka till. Att scheman ska hålla. Detta slit tär på personalen. Sjuktalen är höga. Väldigt höga.
Det är inte konstigt. Man orkar bara springa tills man stupar. Man har aviserat ökade kostnader även inom äldreomsorgen. Man undrar var det ska sluta?
Infrastruktur vägar fysiska och digitala. 
Vägarna blir allt sämre. Groparna, sprickorna och hjulspåren blir allt djupare och fler. Vissa vägar är kommunens vissa är statliga och vissa enskilda. Alla behöver underhållas och för detta behövs pengar, ganska mycket pengar. Både till att hålla vägarna i stånd och till vinterväghållning.
Det finns gator i vår kommun som inte fått någon ny beläggning sedan kommunsammanslagningen 1971.
Bredband, fiber. Detta har varit en följetong i vår kommun som man skulle kunna göra TV-program om. Folk på landsbygden har uppmanats att själva gräva ned fiber i vad man kallar byalag. Att man från kommunens sida inte från börja hjälpte till att starta dessa byalag är för mig en gåta. Trodde man att det fanns byalag redan innan? Det fanns det INTE. Det fanns föreningar i kommunen. sockenföreningar, intresseföreningar hembygdsföreningar idrottsföreningar mfl mfl. MEN dessa skulle inte vara byalag för fiberutbyggnad. Det skulle kunna drabba medlemmarna i föreningen hårt om ekonomin inte gick ihop. Nu har man sagt att man ska göra uppehåll i bredbandsutbyggnaden där kommunen ska gräva. Det saknas pengar. Undrar vad de företagare tycker som verkar ute i de orter på landsbygden där de nu får vänta. Men de är luttrade. Kanske ska de flytta in till stan och bygga nya lokaler.
Industrimark finns det ju gott om numera - i stan.

Det finns säkert mer man skulle kunna fylla på med, men detta får räcka just nu.

Mycket av allt detta tär på servicen till människor som bor både i stan och på landsbygden. Människor som bor och verkar på landsbygden. De har inte alltid något val. De kan inte alltid flytta in till stan. De bor i hus som blir ganska svårsålda ju mer service som försvinner eller läggs allt längre bort från de boende.
När de valde att bosätta sig på landsbygden och i de mindre kransorterna så fanns det en viss nivå av service. När den undan för undan tas ifrån dem så får de ofta höra att de får skylla sig själva som bor där de bor. På landsbygden.

Jag själv bor på en bondgård. Vi har inga djur längre, och har gården kvar, marken är utarrenderad till viss del. De bästa åkrarna. Vi kan bara flytta om vi säljer vår släktgård där vår familj bott i många generationer. Det gör man inte i första taget. Man härdar ut. Och försöker påverka för att vi ska kunna ha en levande landsbygd även i fortsättningen

I rondellen idag vid ishallen

Rambudgetbeslut om skolnedläggning på landsbygden kl. 10-12 av S och M idag! En sorgens dag för landsbygden i Astrid Lindgrens Hembygd. Vad säger barnkonventionen ? Inga beslut ska tas som försämrar för barnen i Barnens stad. Långa bussresor för små barn är en stor försämring för många barn i Vimmerby kommun anser jag. Landsbygden och hela kommunen drabbas och motståndet mot detta är stort. C lämnar snart flera förslag som kan rädda skolorna.

Dagens nytillskott i familjen

Tuna mobiliserar ikväll

Marie Nicholsson från Vibo och Tomas Petersson från Toverum har beskrivit skälen till att de lagt förslaget att lägga ner fyra skolor och två förskolor. De har svarat på frågor från Tunaborna ikväll. De krävdes på en ursäkt för att landsbygdsbarnen felaktigt påstås ha sämre skolresultat. Marie Nicholsson beskrev att detta beslut varit mycket svårt och att hon prioriterat Campus med sjuksköterskeutbildningen mm, föreningslivet mm framför skolorna på landsbygden för hon har en känsla av att landsbygdsbarnen presterar sämre resultat än stadsbarnen i sitt arbete på Astrid Lindgrens skola och tidigare på Vimmerby gymnasium. Kavlitetsdokumentet som Birgitta Sahlin presterade den 2/4 ansåg Nicholsson var onödigt att presentera då den delen fått för mycket fokus. Detta beslut är ett ekonomiskt beslut till största delen och bygger inte på pedagogik enligt både Tomas Peterson och Marie Nicholsson. 

Åke Hammarskjöld och Ulrika Wall ledde mötet och Mikael Wall fördelade ordet. Många beskrev att det är oacceptabelt att lägga ner Tuna skola och därmed tvinga landsbygdsbarnen att resa upp till fyra mil enkel resa till skola i Vimmerby från det år man fyller sex. Är man född i december kan det vara så att man redan som femåring ska börja dessa långa skolresor. Är det förenat med svensk skollag och barnkonventionen att tvinga så stor del av landsbygdsbarnen att färdas över en timma enkel resa med buss till sin skolgång? Detta kan få konsekvenser för inlärningen och dessutom kan man diskutera säkerheten när barn ska färdas på ishall vägar vintertid i så stor omfattning. Många undrade över beräkningar om det blir så att man väljer Vena skola istället för Vimarskolan om Tuna skola läggs ner. Då är risken stor att man tack vare relationer även väljer Hultsfreds gymnasium efter avslutad grundskola. Kostnadsberäkningar på det saknas helt. Känslighetskalkyler måste fram vad gäller skolnedläggningspaketet. 

Lars Johansson , Caroline Axelsson, Erik Paulsson Sven Weckfors och jag var de politiker som företrädde linjen att rädda skolan i Tuna. 

Engagemanget var stort och Tunaborna samlade många förslag på hur kommunen skulle kunna spara pengar så att man räddar kommunens landsbygsskolor. Här är det centralt att det inte blir polarisering mellan stad och land eller mellan olika kransorter, ansåg flera.

C, Mp och V gav många konkreta förslag på besparingar och det kommer att vara mycket betydelsefullt att många ger alternativa besparingsförslag till skolnedläggningspaketet. Centerpartiet har en lista som kommunens tjänstemän lovat att beräkna besparingar på innan den 4/5. 

Tunaborna vill bidra och Ulrika Wall och Åke Hammarskjöld beskrev hur de fått bra gehör och haft ett mycket bra möte hos de båda kommunalråden idag på eftermiddagen inför mötet i den fullsatta bygdegården. Samhällsföreningen fick uppdraget att leverera förslag till besparingar av kommunalråden och mötet i Tuna tog den uppgiften på största allvar. Åke Hammarskjöld och Ulrika Wall betonade flera gånger att samverkan mellan alla de fem orterna som drabbas måste till och står man fast vid skolnedläggningen kan det bli aktuellt att tillsammans starta friskolor i kransorter som har gemensam administration. Är det vad S har tänkt sig i framtiden som en konsekvens av skolnedläggningen? Är det så Peter Högberg vill utveckla Vimmerbys landsbygd. Finansiering till förstudier för att starta friskolor kanske kan sökas från Astrid Lindgrens hembygd där Peter Högberg är ordförande. 

Imorgon ska vi ta rambudgetbeslut i KS. Underlagen till beslut kom klockan 16.37 idag. Beslut ska tas kl. 10-12 imorgon. 

Elevunderlag kommande läsår