Fars dag

Idag ska jag fira min kära far, Bertil Nilsson i Perstorp. Den fjärde i den stora syskonskaran från Flaka utanför Gullringen. Nio bröder och fyra systrar, Arne, , Ajna, Allan, Bertil, Birgit, Elsy, Gullan, Leif, Sven-Bert, Timar, Elving, Sölve och Jonny.

Hildur och John visste att de ville ha många barn och började på A när de gav sina barn namn.

Den tionde fick heta Timar, den elfte Elving och den tolfte Sölve.

De var mjölkbönder i byn Norra Flaka. Innan de köpte den gården så bodde de några år som arrendatorer i Nedre Stjärnevik.

Farmor var en arbetsam och mycket händig människa. Hon hade "snälle hänner" för de gjorde som hon ville. Hon till och med kunde sticka strumpor när hon gick till kyrkan.

Farfar var också arbetsam men dog tyvärr tidigt, endast 62 år gammal, så honom fick jag aldrig träffa, tyvärr.

Pappa är bonde liksom fem av hans syskon. Några yrken som de andra har/haft är frisör, lärare, ingenjör, sjuksköterska, hemtjänstbiträde, byggföretagare mm.

Fyra av syskonen har fått motta guldmedalj av kungen för prickfria mjölkleveranser.

Det får bli en farsdagsmiddag i eftermiddag med kloka samtal om vardagsnära frågor. Samhällsutveckling i det nära perspektivet är ett ämne som alltid intresserat liksom de gröna näringarna. Pappa är djurintresserad och har god hand med nötkreatur. Han började sitt bondeföretagande tillsammans med min mor Gun i Perstorp, som arrendator 1961 med sju kor och två hästar. 1999 avslutades mjölkproduktionen och då fanns det 30 kor i ladugården. Sedan var det köttproduktion tills för några år sedan och nu är det sommarbete av djur från min kusins besättning i Flaka.

Jag har 42 kusiner och säkert snart 100 kusinsbarn. Vilken stor ”släktrikedom”, tycker jag. Tacksam för det och för vår släktträff då vi ses och bryter tankar i Koppetorp i augusti varje år.

Min kusin Amalia Eriksson på Gotland berättar om våra gemensamma farföräldrar via sitt hantverksföretag Hildur2John. Hon återanvänder skinnjackor och skapar fantastisk kuddar, flugor, tofsar mm.

http://www.hildur2john.com/ Filmen som hon skapat är fin och finns på youtube :https://m.youtube.com/watch?v=LmqNfCAuQYk&time_continue=102

Följ henne gärna på instagram. Mycket inspo där, enligt mig.

Ha en fin söndag som känns som årets första vinterdag med minusgrader och lite snö på backen. Krispigt!

https://m.youtube.com/watch?v=LmqNfCAuQYk&time_continue=102

Astrid Lindgren 110 år på tisdag

Vimmerby kommun firar att Astrid Lindgren skulle ha fyllt 110 år den 14 november 2017.

Kommunstyrelsens arbetsutskott kommer att finnas vid statyn på torget och förära den med en blomsterkrans kl. 13 med musik i bakgrunden.

Kulturskolan har Astridvecka med många olika aktiviteter hela vecka 46.

Äldreboenden serveras ostkaka denna dag.

Det kommer att märkas att Vimmerby är tacksamma över att just en av världens mest lästa och uppskattade barnboksförfattare föddes just i vår kommun.

Jag minns 100-årsfirandet som igår eftersom sonen var ordförande i elevrådet på Vimarskolan det året och deltog i kransnedläggning på kyrkogården med stort pressuppbåd då.

På torget spelade maken och kulturpristagare Göran Nachtweij för ett helt torg med barn. Solen tittade fram just som han skulle börja spela och det var en riktigt fin dag i Vimmerby den 14 november 2007.

Det kommer att bli fint även på tisdag. En förebild för så många och hennes ord, som betyder så mycket för oss som bor och lever i Sverige, kommer garanterat att leva kvar i vår kultur länge än.


"Hon var minsann ingen liten lort" Hon tog strid för barnen och för demokratin och mänskliga rättigheter och rättvisa. Stor och stark människa, och snäll !

Bloggpaus och lite agrenda för nästa vecka

Har haft en blogg paus som ni kanske märkt. Men nu är jag tillbaka här.


Veckoslutet innehåller en kandidatutbildning i Oskarshamn imorgon.


vecka 46


Måndag: Anders W Jonsson, vår förste vice partiordförande besöker Hultsfred . Välkomna till Valhall kl. 18.


tisdag: Astrid Lindgrens 110-årsdag


KS AU sammanträder


torsdag: Styrgruppen för Sträkt lokal attraktionskraft sammanträder.


Torsdag kväll: Sparbankstiftelsens temakväll NÄRA på Romja

Vision för hela Vimmerby kommun

Tillväxtverket har gett medel till kommunen för att vi ska ta fram en social lokal utvecklingsstrategi. Den är nu antagen i kommunfullmäktige och innehåller ett övergripande mål och sex olika insatsfaktorer. 

Kommunens ledningsgrupp efterfrågar en övergripande vision kopplad till den sociala lokala utvecklingsstrategin. Visionen ska ligga som en grund för framtagandet av nämndsmål enligt kommunens styrkort. 

Det har under en längre tid pågått ett politiskt samtal i framförallt KS AU som letts av Helen Nilsson kring hur kommunens vision ska tas fram. En av utgångspunkterna är att den ska vara partipolitiskt obunden. 

Helen Nilsson föreslog på KS AU senast att KS ska utse tre ledamöter som får uppdraget att ta fram ett förslag till vision för kommunen till december månads KS-sammanträde. Gruppen som utsågs består av Eva Berglund, Marie Nicholsson och Peter Fjällgård. Det ska bli spännande att se vad förslaget blir.

Andra kommuner arbetar på ett annat sätt för att ta fram en vision. 

Eksjö kommun har lagt ut en enkät som de uppmanar medborgarna att svara på. Enkätsvaren ska sedan ligga till grund för Eksjö kommuns vision. 

http://www.eksjo.se/politik/ny_vision

Eksjö har också gjort en film som finns på youtube som berättar om framtagandet av en ny vision. 

Norrköpings kommun gjorde också en grundlig medborgardialog med syftet att ta fram en vision. 

Sedan kvarstår frågan vad en vision är. Är det en slogan? Eller är det mer en beskrivande text för framtidens samhällsbygge? Hittar en definition på Skövde kommuns hemsida: 

"En vision beskriver ett önskat framtida tillstånd och behöver inte kunna mätas eller vara helt realistiskt, utan visar en målbild som talar om hur till exempel ett samhälle ska utvecklas."

Nuvarande vision för Vimmerby kommun som sträcker sig till 2022 formulerades av alliansen och S lade ett motförslag i KF.  

Alliansens vision för Vimmerby kommun antagen i december 2012 : http://www.vimmerby.se/PageFiles/324/Visioner%20och%20övergripande%20mål%20för%20Vimmerby%20kommun%202012-2022%20-%20KF%202012-12-17%20§%20245.pdf

På sidan 11-12 finns Socialdemokraternas förslag till vision för kommunen: http://www.vimmerby.se/Global/Politik%20och%20förvaltning/Kommunstyrelsen/KS%20protokoll%202009-2012/2011-03-01%20Protokoll%20kommunstyrelsen%20.pdf

Avslutningsvis vill jag rekomendera alla att läsa det senast antagna tematiska tillägget till översiktsplan över tätorten Vimmerby. Noterar att det vore värdefullt att byta till sig marken norr om staden av Kyrkan. Det finns en hel del detaljplaner även om det saknas en del för att vi ska kunna bygga fler bostäder. Att återkalla detaljplaneuppdraget för VOK-skogen / gamla skjutbaneområdet är i linje med denna plan som antogs i september 2015 (revidering feb-16) . http://www.vimmerby.se/PageFiles/1762/Del%201%20-%20inledning%2C%20förutsättn.pdf

Remissvar på transportplanen och regionala resurser ska satsas enligt Ulf Nilsson

Den sista november, på ANDERS-dagen ska remissyttranden på förslaget till Nationell transportplan vara inlämnat. 

Jag förväntar mig att Vimmerby kommun lämnar in ett tydligt svar att det dels krävs mer resurser för att både underhålla och upprusta Stångådalsbanan men även att det behövs insatser på våra riksvägar runt Vimmerby för att Trafikverket inte ska minska hastigheten till 80 km/h. 

Jag läser i Regionförbundets nyhetsbrev att

Regionförbundet kommer tillsammans med Handelskammaren att bjuda in ett antal företag till frukostmöte den 15 november i Oskarshamn. Syftet är att diskutera remissvaret på den nationella planen för infrastrukturen. Ambitionen är att lämna ett gemensamt remissvar som även ett antal näringslivsföreträdare ställer sig bakom.

Det vore värdefullt att ett antal Vimmerbyföretag närvarar liksom någon från näringslivsenheten eller kommunchefen (i avsaknad av utvecklingschef) . 

Jag läser också ett referat från ett möte i Kalmar om transportplanen:

Järnvägar ska finansieras genom de nationella transportplanerna som tas fram vart 4:e år. I de senaste regionala transportplanerna, som tas fram med samma tidtabell, har dock länet valt att lägga en stor andel av sina medel för att upprusta och höja kvalitén på de regionala järnvägarna. Men det behövs mycket mer – att bygga och upprusta järnvägar kostar mycket.

Inför det nu pågående arbetet med transportplaner förs också diskussionen om hur de föreslagna höghastighetsbanorna ska finansieras. Karin Svensson Smith menade att dessa bör byggas med annan finansiering än genom medlen som avsatts för det övriga transportnätet. Hon nämnde bland annat att Sverige kan göra som många andra länder, d.v.s. att lånefinansiera höghastighetsbanorna. Det skulle ge utrymme för satsningar på regionala banor som Stångådals- och Tjustbanorna.

Det måste vara slut med att göra provisorium i upprustningen av de bägge banorna, uttrycktes det på mötet. Kalmar har många stora tillverkande företag, ex. Scania, Södra, Xylem, som är beroende av goda transportmöjligheter för att få ut sina varor. Länet är också sommartid landets största besökslän efter de tre storstäderna. Det finns en mycket stor livsmedelssektor i länet. Företagen, turisterna och arbetsmarknaden i länet behöver bättre kommunikationer och där de regionala järnvägarna oerhört viktiga. Det handlar dels om miljön och klimatet, dels om den snabbare restiden och komforten som järnvägen ger.  

Vid mötet uttryckte flera av deltagarna att de prognosmodeller som används inte är tillförlitliga. När bedömningar görs över bristerna i järnvägssystemet bör mål sättas upp för hur man vill att utvecklingen ska bli – inte bara se på framskrivningar av nuvarande trender.

Igår var jag en av Vimmerby kommuns representanter på Infrastrukturkansliets möte om Stångådalsbanans och Tjustbanans möjligheter i Linköping. Slutsatsen för mig efter den dagen är att Kalmar län har bestämt sig. Nu ska det äntligen bli en satsning på dessa båda tågbanor. Regionförbundets ordförande Ulf Nilsson var mycket tydlig när han beskrev att det planeras för en resursförstärkning/medfinansiering från Regionförbundet/ Landstinget för att höja standarden på Stångådalsbanan och Tjustbanan. 

Åke Petersson som var en av initiativtagarna till innehållet till programmet beskrev hur det satsades 300 miljoner på 90-talet och att det var tänkt som en nystart för banorna med kungen som återinvigde sträckan Hultsfred-Kalmar 1996. MEN det planerades för fortsatta upprustningar som tyvärr inte har inträffat sedan 1996. Därför är det mycket glädjande att Regionförbundet nu i sista sekunden innan Transportplanen ska antas av regeringen i april ger ett tydligt besked att man vill satsa på länets tågbanor. 

Trygghet och polisnärvaro i hela landet.

Hultsfred gör nu ett polisupprop.

http://www.vimmerbytidning.se/nyheter/hultsfred/-plundra-oss-inte-pa-var-polis--20171031/

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=86&artikel=6811187

Jag skulle vilja haka på deras kampnaj för även i Vimmerby behövs fler poliser eftersom det har varit många olika brott den senaste tiden och känslan är att kriminaliteten ökar i takt med ett minskande antal poliser i yttre tjänst i våra landsbygdskommuner i Sverige. 

Polisinsatserna koncentreras till storstäderna eftersom brottsligehten är ännu större där. Det finns en risk att landsbygdsborna helt enkelt kapitulerar och inte ens anmäler brott eftersom många uppgivet konstaterar att det saknar betydelse att anmäla ett inbrott eftersom det ändå inte kommer någon polis och utreder brottet. Då blir det en ännu värre situation efterson polisen bemannar utifrån brottsstatistik. 

Brott måste anmälas och vi måste få fler poliser i våra landsbygdskommuner. 

Vi i C gjorde en namninsamling förra sommaren/hösten och det blev en kraftfull reaktion från länsborna att det behövs fler poliser i Kalmar län. Annie Lööf och Johan Hedin lämnade över de 5000 namnen till rikspolischefen. Nu är det dags att lyssna, rikspolischefen!

Skolfrågan i Vimmerby

Vimmerby kommun har ett mycket högt födelsetal och samtidigt en ganska stor inflyttning till kommunen. Det innebär stora möjligheter och vi i C ser detta som en mycket bra utveckling av hela vår kommun.

Därför blir jag beklämd när M och S fortfarande inte ser den potential och de förutsättningar som finns i Brännebro, Tuna, Rumskulla och Djursdala skolor. Faktum är att vi hade haft 143 fler barn att inrymma i redan överfulla skolor i Vimmerby om M och S hade fått göra som de ville 2015 och lägga ner fyra landsbygdsskolor och två förskolor på landsbygden. Ytterligare 40 förskolebarn hade då behövt inrymmas i redan överfulla förskolor. 

Lösningen för att inrymma de 143 grundskolebarnen hade troligen blivit ytterligare kostsamma paviljonger intill Vimarskolan och Astrid Lindgrens skola. Det har rredan placerats två paviljonger vid AL för att inrymma de elever som skolan utökats med där 2016 trots att det finns befintliga tillfälliga lokaler som hade kunnat användas. Deloitte-huset, Ringvägen och Grankotten till exempel. 

KSO Tomas Peterson förklarade igår att M och S inte vill satsa på att inrymma förskoleavdelningar i Djursdala och Brännebro och bygga om till modern ventilation för 2,1 miljoner i Djursdala och för 2,7 miljoner i Brännebro skola. Skälet är att M och S inte vill satsa på de lokalerna i kransorterna då de inte ser en långsiktig skolverksamhet på dessa orter. I klartext så tolkar jag Tomas Peterson som att skolorna i Brännebro och Djursdala inte ska bedrivas efter valet 2018. 

Jag anser att M och S redan före valet ska ge ett tydligt besked om hur de vill göra med landsbygdens skolor efter valet och hur de planerar för att inrymma de 105 barnen som grundskolan enligt prognosen kommer att utökas med inom en femårsperiod. Är det en helt ny högstadieskola eller en helt ny låg- och mellanstadieskola inne i Vimmerby som man vill bygga inom fem år eller hur ser planen ut? 

Centerpartiet diskuterar denna fråga vid nästan varje gruppmöte och det besked som jag hittills kan ge er alla är att C i Vimmerby vill behålla och utveckla, inte avveckla landsbygdskolorna och undersöka möjligheterna att erbjuda skolbuss från ST 1, Bullerbyn, Kohagen, Hultet till Djursdala skola. 

Julen 2015 delade vi ut detta julkort på Tomasmarknanden och till många av kommunens invånare. Vill påminna er om att vi kommer att fortsätta att kämpa för att hela kommunen ska utvecklas och vi i C ser en stor potential för att öka kommunens attraktionskraft genom att erbjuda boende med hög kvalité på landsbygden. Då behövs både förskola och skola på de orter där vi finns idag. Strandnära boende och landsbygdsboende är en av de starkaste skälen till att människor flyttar idag enligt Kairos Future. Jobbet kan man delvis ta med sig till det livsstilsboende man önskar. Välkommen till framtidens Vimmerby!