Medievanor och därmed demokratiarbetet förändras kraftfullt nu

Vimmerbybloggens succé kanske är ett tecken som bekräftar det som skrivs i denna artikel idag av Jesper Ströbäck och Olle Wästberg. 

http://www.dn.se/debatt/kunskapsklyftan-riskerar-bli-en-av-de-stora-klassfragorna/

Vimmerby tidning och Radio Kalmar har fått en ny spelare på arenan. Bloggaren Jakob Karlsson skriver granskande och intresseväckande om politik i Vimmerby för den som vill veta mer. 

Tusentals läsare väljer att läsa nyheter via sociala medier och väljer bort papperstidningar. Det måste hanteras av alla. 

Förändring är positivt och intressant tycker jag. 

Öka attraktionskraften och locka fler elever till landsbygdsskolorna

Jag tror att landsbygdsborna i Pelarne, Djursdala, Tuna, Rumskulla och Gullringen kan mobilisera och attrahera fler småbarnsfamiljer till sina orter om de får två år på sig att visa det för majoriteten. 

Två dagar tills det första beslutet är en skrämmande kort beslutsprocess för ett av de mest avgörande besluten i historisk tid för dessa fem orter i Vimmerby kommun. 

Helen Nilsson beskriver sin syn på detta i en kommentar på Facebook där hon bemöter Robert Glader på Emilkraften i Mariannelund, bosatt i Storebro. Robert undrar om man inte kan bussa ut barn till landsbygdsskolor och Helen svarar så här: 

"Frågan om vi inte kan bussa barnen ut till skolorna i ytterorterna istället för in till stan. Föräldrarna kan välja att ha barnen i en annan skola än den närmaste om man skulle vilja, men vi kan aldrig tvinga någon att göra det. Ibland väljer föräldrar annan skola redan idag i båda riktningarna. Det har inte varit aktuellt att se över en indragning av skolor i stan för att få högre elevantal i andra skolor. Som sagt det är inte tillåtet."

Min uppfattning i detta är att genom nedläggningspaketet så tvingar S och M flera familjer att deras barn ska bussas flera mil längre resa till sin skola jämfört med tidigare. Konsekvenser kan bli att några familjer flyttar från orten eller till och med från kommunen då skatten samtidigt höjs med minst 30 öre. Skälet till skattehöjningen är socialnämnden och kommunstyrelsen oförmåga att hålla budget samt de senaste årens stora investeringar vilka kräver cirka 40 miljoner i ökade kapitalkostnader och drift . BUN har under flera år gått plus. Jämför man grundskolans kostnader med jämförbara kommuner så är kostnaden per elev lägre än i de andra kommuner. Varför ska landsbygdens barn betala kalaset? 

60 miljoner?

Kommunalråden påstår att Centerpartiet har uttalat att vi ska lägga ett budgetalternativ med besparingar på 60 miljoner. 

Det har vi inte sagt utan vi har sagt att SKL anser att behovet utifrån 2013 års utfall är kostnadsminskningar i storleken 30-40 miljoner och att det kommer att krävas ett budgetförslag som hanterar den prognosen. Majoriteten lägger ett budgetförslag som bygger delvis på utfall av 2014 års budget och det resultatet har 22 miljoner högre kostnader än 2013 års utfall vilket troligen innebär att majoriteten har 20 miljoner differens mellan SKL och sitt budgetförslag. Konsekvensen av det kan vara att det krävs mer än de 30 miljonerna som föreslogs den 31/3 och i fredags på Radio Kalmar kom beskedet från Micael Glennfalk att skattehöjning på mer än 30 öre kan komma att krävas för att återställa 2014 och 2015 års resultat. (Måste återställas inom tre år) 

Vi har ännu inte sett de framräkande budgetramarna som majoritetens besparingsförslag på 30 miljoner bygger på. De siffrorna kommer tidigast på tisdag på sittande möte. 

Denna bild har Tomas Holgersson ritat och beskriver återtag och kommunens ekonomiska situation. Är det måhända den som Micael Glennfalk syftar på? 

Samhällsekonomisk konsekvensanalys del 1

https://landsbygdsutvecklaren.files.wordpress.com/2012/11/konsekvensanalys_byskola.doc

Nu börjar mina inlägg utifrån Alexander Hellkvists dokument. Jag kommer att ställa de frågor som ansvarsfullt måste besvaras före beslut om nedläggning. Jag anser att man måste ge besked om detaljer och beräkna olika scenarier så att ledamöterna i kommunfullmäktige får grundliga underlag att ta ställning till. Steg ett är att inte hasta fram ett rambudgetbeslut som S och M nu gör. Jag skrev den 2 april till majoriteten att budgetprocessen måste ges mer tid så att tjänstemännen får chansen att leverera ett kvalitetssäkrat material. I fredags fick ledamöterna ett arbetsmaterial som inte gick att öppna. Skadad fil och vi har ännu inte fått ut material som går att öppna för alla ledamöter. På tisdag ska S och M ta rambudgetbeslut på direktiv om skattesats mm som beslutas av kommunalråden på beredningen kl 14-15 måndagen den 13/4. Ekonomichefen och hans personal får kvällen och natten på sig att ta fram beslusformuleringarna som ska läggas på bordet till ledamöterna i KS på tisdag. KS måste sannolikt ajourneras för att diskutera underlagen. Kommer alla i majoriteten att stötta det rambudgetförslaget som kommunalråden beslutar om på måndag? Är alla redo för beslut på tisdag? Ska majoritetspisakn vina? Är alla frågor besvarade? Investeringsbudget har inte hanterats av beredningen över huvudtaget ännu. Varför bloggar varken M eller S sedan den 6 april och försöker svara på medborgarnas frågor om skolnedläggningarna konsekvenser? Kommunchefen berör inte rambudgeten i sitt blogginlägg den 10 april. kommunchefvimmerby.blogspot.se

Från: "Nilsson, Nachtweij, Ingela" <ingela.nilsson.nachtweij@vimmerby.se>
Datum: 2 april 2015 11:40:01 CEST
Till: "Erlandsson Karlsson, Anna" <anna.erlandssonkarlsson@vimmerby.se>
Kopia: Svensson, PerÅke <perake.svensson@vimmerby.se>, "Johansson, Lars/Politiker" <lars.v.johansson@vimmerby.se>, "Nilsson, Helen" <helen.nilsson@vimmerby.se>, "Glennfalk, Micael" <micael.glennfalk@vimmerby.se>, "Leijonram, Carolina" <carolina.leijonram@vimmerby.se>, "Karlsson, Mattias" <mattias.karlsson@vimmerby.se>, "Frejd, Liselott" <liselott.frejd@vimmerby.se>, "Gunnarsson, Ewa" <ewa.gunnarsson@vimmerby.se>
Ämne: Re: Inbjudan till presidiet den 13 april

Jag anser att underlagen vi fick i tisdags är så otydliga så att vi måste skjuta på rambudgetbeslutet en månad. Bättre att slippa återremiss och kunna genomföra en bättre beredning med färdiga underlag. Tjänstemännen måste väl få en ärlig chans att prestera korrekta underlag. 

Skickat från min iPad

2 apr 2015 kl. 10:56 skrev "Erlandsson Karlsson, Anna" <anna.erlandssonkarlsson@vimmerby.se>:

Hej!

 

Arbetet inom den politiska majoriteten har hittills inriktats på att minska kostnaderna med 30 miljoner kronor. Vår ekonomiavdelning är för närvarande hårt belastad och brottas med bristande resurser. Nu ska arbetet med ramförslagen slutföras, vilket i praktiken innebär att ekonomichef Mattias Karlsson behöver helgen den 11-12 april för att slutföra arbetet.

 

Det här innebär att inga handlingar kan skickas ut inför KS den 14 april. Kommunstyrelsen är nu budgetberedning, därför bjuds oppositionen in till ett möte för att ta del av förslag till ramar. Mötet äger rum i Sevederummet den 13 april kl 14. Ordinarie ledamöter i oppositionen bjuds in och vid förhinder går det bra att skicka ersättare. Förhinder meddelas till Liselott Frejd, liselott.frejd@vimmerby.se

 

 

Glad Påsk!

 

Carolina

Jag kommer att föreslå kommunfullmäktige att göra just det som länsstyrelsen föreslår. En samhällsekonomisk konsekvensanalys av skolnedläggning på respektive ort i kommunen. Hur påverkas Rumskulla om skolan säljs. Hur blir det med idrottshallen? Vad kostar det om barnen i Rumskulla går i Mariannelund och sedan följer med sina klasskamrater i Mariannelund till Eksjö gymnasium. Skolpengen är 50000kr/ barn. Interkommunal ersättning för en elev på samhällsprogrammet är cirka 80000kr/ ungdom och år. 

Borde inte partiöverläggningarna mellan S och M tillsammans med kommunens tjänstemän (ledningsgrupp ) ha presterat mer underlag när skolnedläggning är det centrala i majoritetens rambudget. Partiöverläggningarna som de tidigare kallat budgetberedning har pågått sedan konferensen på Gränsö i slutet av januari. Underlagen verkar ha påbörjats efter den 31/3 då Sveriges kortaste kommunala budgetberedning påbörjades. Från den 7/4 då det var dialogdagar till den 14/4 ska en budget på knappt 800 miljoner kronor beredas. Det är varken rimligt eller möjligt, anser jag. 

Kommunallagen säger att KS ska bereda ärenden till KF . Det kallas beredningstvång. Jag anser att beredningen av rambudget i Vimmerby i år inte följer kommunallagen fullt ut. 

Landsbygdsutvecklaren i Västerviks blogg om skolnedläggning

Lotti Jilsmo har på ett mycket grundligt sätt beskrivit hur landsbygden påverkas av en skolnedläggning. 

Hon postade detta blogginlägg i december 2012 https://landsbygdsutvecklaren.wordpress.com/2012/11/13/forskning-om-skolans-roll/

Då var debatten som hårdast kring skolnedläggningar i Västerviks kommun och det fanns ett stort behov av att få svar på många frågor kring skolnedläggning. Vimmerby kommun befinner sig nu i en liknande situation. Jag kommer därför att yrka i kommunfullmäktige i april att Vimmerby kommun genomför en samhällsekonomisk konsekvensanalys av skolnedläggningarna enligt Länsstyrelsens Alexander Holmkvist. Länk nedan.  

Forskning om skolans roll – och konsekvensanalys ur ett samhällsperspektiv

This entry was posted on 13 november, 2012, in service and tagged förskola,forskning, konsekvensanalys, samhällsperspektiv, skola. Bookmark thepermalink. 6 kommentarer

Forskning är viktigt då det kan hjälpa oss att identifiera saker i vår vardag som vi tar för givna – men även för att den kan visa på samband – eller bristen på samband mellan olika företeelser.

Innan jag hamnade här så hängde jag en del med forskningsnätverket DoingRural som består av landets främsta forskare inom området unga och ruralitet – Peter Waara, Lotta Svensson, Peter Möller, Helena Kååks samt smarta praktikerna Jacob Käll, Magnus Holmberg och Jytte Rudiger. Med hjälp av detta nätverk – och en del snookande på nätet så har jag hittat följande rapporter som hanterar samhällseffekterna av en skolnedläggning.

Glädjande så märker jag att detta område fått större uppmärksamhet de senaste tre åren.

Har de senaste dagarna fått förfrågningar från bland annat andra landsbygdsutvecklare som vill ta del av dokumenten, så här kommer en sammanställning.

• Skolnedläggningar på landsbygden – Konsekvenser för vardagsliv och lokalsamhälle
  Licentiatuppsats av Magdalena Cedering, 2012
• När byn förlorade sin skola – En fallstudie av avveckling av backa skola
  Mats Lundgren och Ina von Schantz Lundgren, 2010
• Att förstå det stora i det lilla byskolan som pedagogik, kultur och struktur
  Gunilla Karlberg-Granlund, 2009
• Skolan mitt i byn
  Glesbygdsverket 2009
• Byskolan och det lokala samhällsbygget – En bygde-och kommunekonomisk analys av byskolor
  Hela Sverige ska leva, 2005 (hittar inte denna som pdf, kan beställas från Helasverige.se)
• Utbildning i glesbygd – samspel eller konflikt?
  Annika Andræ Thelin och Karl Jan Solstad, 2005
  
• Stjärnsund, framtiden och skolan: Landsbygdsutveckling i Hedemora Kommun
  Helena Kååks mfl. 2011
• Krympa utan att stympa – Anpassning av verksamhetslokaler då befolkningsunderlaget minskar
  Svenska kommunförbundet, 2003

Ps. har ni något att tillägga, lägg det gärna som en kommentar.

– – –

Uppdaterad 2012-12-18

• En forskningssammanställning utifrån frågeställningen ”den lilla skolan på landsbygden”
  Ola Karlsson, Västerviks kommun
• Samhällsekonomisk konsekvensanalys av beslut i offentlig service
  Alexander Hellqvist, länsstyrelsen i Kalmar
• Jämförelse av kommuners sätt att hantera små skolor i kommunens ytterområden.
  Ola Karlsson, Västerviks kommun
• Orter med befolkningsökning (eller titta på bildspelet)
  Tillväxtanalys

Uppdaterad 2013-03-05

• Samhällsanalys av kostnadsreduceringar inom skola. Underlag inför beslut i Västerviks kommun 2012
• Korrigeringar till dokumentet

Sveket mot landsbygden i Vimmerby

Socialdemokraterna och Moderaterna har inte nämnt med ett ord före valet att de vill lägga ner landsbygdsskolor i Tuna, Gullringen, Rumskulla, Djursdala och förskolor i Pelarne och Djursdala. 

För mig är det ofattbart att inte ens beskriva hur nedläggningen ska genomföras. De 156 eleverna som drabbas under hösten 2016 och tvingas till långa bussresor borde ha fått veta vad som väntade. Bara i Gullringen är det åtta sexåringar som ska börja F1-an.  I december presenterades den nya majoritetens politik under denna mandatperiod på Peter Högbergs blogg. Inget nämndes om skolnedläggningarna då. Tre punkter berörde skola och förskola: 

• Arbetet fortsatta med att skolan ska bli bäst i Sverige.
• Utredas hur vi kan erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid.
• Utredas möjligheterna för barnomsorg på barnens villkor.

Hela dokumentet kan Du läsa här: http://www.hogbergstankar.se/2014/12/23/detta-vill-socialdemokraterna-och-moderaterna-i-vimmerby/

Nu är den icke vetenskapliga och mycket dåligt underbyggda jämförelsen av resultat mellan landsbygdsskolorna som ska läggas ned och skolorna i Vimmerby anmäld till Skolverket. Jag skulle vilja se jämförelsen av resultat mellan Storebro och Södra vi på samma gång. Vad är skälet till att de eleverna saknas i jämförelsen? Jag varnade Birgitha Sahlin för att lämna ut denna jämförelse till media i synnerhet för att det inte framgick att den inte var statiskt säkerställd. Nu valde hon tillsammans med S och M att göra detta och därigenom valde man att kränka de som bor i Tuna, Gullringen, Djursdala och Rumskulla. Det är allvarligt och respektlöst, anser jag. 

Tala i klartext och säg att ni hoppas och tror att ekonomin ska kortsiktigt förbättras genom skolnedläggningar i kommunen. Vi i Centerpartiet kommer aldrig att acceptera ett så ogrundat beslut utan konsekvensanalyser för de fura drabbade orterna. 

Micael Glennfalk påstod dessutom i Radio Kalmar att han trodde att eleverna skulle komma till något bättre än de har idag. Emil Haskett beskriver hur stora problem Vimarskolan har och har haft jämfört med Tuns skola. Hur har kommunalråden planerat för att Tunabarnen ska få det bättre på Vimarskolan med skolbussresor på över en timma som inledning på skoldagen. Därefter väntar större elevgrupper och trängsel i matsalar och korridorer. Var ska eleverna erbjudas fritids? Skyddsrummet som idagär  fritids är faktiskt undermåliga lokaler och har alltid så varit för fritids. Fritids i klassrummet finns också för de mindre barnen. Har kostnader för bussresorna ända hem efter fritids kalkylerats? I det material som jag fått av Joakim Svensson framgår inte att det finns dubbla turer hem till de som bor i Väderum. Ytterligare kostnader som inte finns medräknade alltså.

Jag saknar också en konsekvensanalys av BUNs intäkter om några av dessa orter väljer att starta friskola. 

Jag saknar beräkningar för kostnader för skolbuss och skolpeng till alla Rumskullabarn som väljer Mariannelund som skolort. 

I Tuna erbjöds skolgång i Totebo skola av de tre socialdemokratiska politikerna som mötte Tunaborna. Totebo skola är nedlagd så det är möjligen Hjorted skola som skulle kunna vara aktuellt att bussas till men den är enligt Mats Hugosson överfull på grund av nedläggningen av Totebo skola. Kostnader för skolbuss och skolpeng för barnen som väljer den överfulla Hjorteds skola måste också beräknas. 

Jag saknar konsekvensanalys , känslighetskalkyler och ekonomiska underlag för försäljningen av skolfastigheterna. Hur ska idrottshallarna på dessa orter hanteras. Kostnadskonsekvenser av det. Djursdala gymnastiksal kostar 55kr att hyra i timmen. Vad kostar det att hyra Tunas idrottshall , Rumskullas idrottshall, Gullringens idrottshall? Vad kommer det att kosta för Kultur och fritid att ta över hela hyran av dessa hallar samtidigt som den nämnden ska spara 2 miljoner . Bara Tuna idrottshall kostar 300 000kr/år att hyra av fastighetsavdelningen. Hur stora ökningar av hyran krävs när skolan är såld och KOF har tagit över hallarna på dessa orter? 

Enkäter till alla 157 elevernas föräldrar skulle vara snabbt gjort för att kartlägga deras inställning till skolnedläggningen. I rambudgetförslaget som presenterades beskrevs att det ska göras dialoger med de drabbade familjerna. Hur ska dessa dialoger genomföras och när? 

Det var dagens frågor om skolnedläggningen. Det kommer fler vartefter. Fyra möten om skolnedläggningarna är inplanerade. Jag kommer personligen delta i minst två av dem. 

13 april Tuna

14 april Djursdala

16 april Gullringen

20 april Djursdala

Vimmerby har fått två nya läkare som ordinerar stordrift som medicin till Vimmerby kommun.

Skolnedläggning och minst 40 öre i skattehöjning

Micael Glennfalk informerade oppositionen via Radio Kalmar idag att det troligen blir skattehöjning på minst 40 öre och skolnedläggning. Han tror nämligen att eleverna som nu går i Tuna, Rumskulla, Gullringen och Djursdala skola kommer att komma till något som är bättre än det som de har idag. Jag tror att eleverna inte anser att skolbussresor på två timmar varje dag är bättre än en halvtimma oavsett vilken skola de ska undervisas i. Det är ur det barnperspektivet som jag vill se skolnedläggningsbeslutet. Barnkonventionen säger att alla beslut som tas ska beakta försämringar för barnen och jag anser att utökade skolbussresor är en kraftig försämring för landsbygdsbarnen. När man dessutom inte kommer att kunna räkna hem några pengar utan att det helt enkelt kommer att på sikt bli dyrare när landsbygden avfolkas och sommarstugeägare flyttar in. Sommarstugeägare brukar inte skatta i Vimmerby kommun. Förlorade skatteintäkter blir resultatet. Alla elever erbjuds skolskjuts från Rumskulla till Mariannelund och en reaförlust när man säljer skolan i Rumskulla är sammantaget tillräckligt för att alla inser att nedläggning av skolor är en kortsiktig och förhastad åtgärd av S och M.