Såg Unga Astrid på Vimmerby bio igår. Den handlade om en ung kvinna som hamnade ”i olycka” som artonåring och valde att flytta till Stockholm och sedan föda sitt barn i Köpenhamn. En gripande historia men tyvärr var filmen en besvikelse för mig.
Inspelningen var inte gjord i Vimmerby vilket för mig blev mycket märklig eftersom stora delar av historien utspelade sig i Vimmerby.
Astrids föräldrar försökte tala småländska men regissören har totalt missat vilken dialekt de hade. De misslyckades fullständigt och som Vimmerbybo känner jag mig kränkt. Allan Edwall på sin tid gjorde en helt fantastisk tolkning och skådespelarinsats som Emils far Anton i spelfilmerna om Emil I Lönneberga. MEN han hade också helt missat vilken dialekt Vimmerbyborna talar.
VI HAR TUNGSPETS-R. Låt oss göra det helt KLART för världen nu. Låt aldrig några skådespelare som ska spela Vimmerbybor uttala R som TUNGROTS-R. Det blir bara löjligt för en människa som inte har tungrots-r kan aldrig forma det perfekt. Tack å lov att Astrid i filmen inte tvingades att tala dialekt.
Så här låter Vimmerbymålet Tors Johansson gör ett fint jobb när han beskriver Vimmerbydialekten i samband med Stadsmuseet Näktergalens utställning om dialekter 2016 : https://www.youtube.com/watch?v=cGhPHQHXm-c
Att man sätter potatis på hösten i filmen och att Vimmerby tidningsredaktion inte alls fanns i ett grått hus utan gult är väl småsaker i det hela, men ändå lite störande för min filmupplevelse.
Gården där Astrid växte upp liknar inte alls Näs utan ser mer ut som Katthult. En stor miss enligt mig som vet hur Näs ser ut. Det är ett mycket stort och ståndsmässigt gult hus i utkanten av staden som är byggt 1913 och inte ett litet torp på landet. Huset ligger intill Prästgården och det var inte alls någon backig liten väg genom skogen dit utan i det närmaste en rak och belagd stadsgata. (Prästgårdsgatan i Vimmerby).
Filmen är bra men handlar som sagt mer om en ung flicka som blir gravid med en gift man på 20-talet än vad den handlar om en av världens mest kända författarinnor som växte upp i Vimmerby.
Jag hoppas verkligen att det görs filmer om Astrid Lindgren och hennes liv. Men denna föll inte mig i smaken som en fiktiv film om Astrid Lindgren. Jag har full förståelse för familjens synpunkter. Ingen vet hur det förhöll sig mellan Astrid och fadern till Lasse. Det bör inte göras fiktion på det.
Däremot fyller filmen en funktion vad gäller jämställdhet och vi kan tacka preventivmedel som finns idag för att färre kvinnor hamnar i den situation som Astrid Ericsson hamnade i. Aborträtten är också viktig i det sammanhanget och att den lag vi har idag är viktig och inte ska förändras.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar