En heter som rubriken på detta inlägg. Han beskriver den plats som för honom är Jaques Brels död , dvs den plats han befann sig på i sin bil när han hörde nyheten om Jaques Brels död. Då livet gör sin film och vindrutan i bilen kan bli en filmduk, bilradion en kamera.
Jag minns Astrid Lindgrens död. Den är för mig på hemväg från en miljölednings kurs med miljönätverket på Totebo Industrier. Vi satte oss i bilen efter en intensiv kursdag med teori och praktik om miljöledning. Jag noterade att klockan var 16 och ville genast slå på radion för att höra nyheterna, vilket jag sällan gjorde på den tiden. Men denna dag var det viktigt och den första nyheten som berättades var. Astrid Lindgren är död. Det var den 29 januari år 2002 och händelsen är insvetsad i min hjärnbark liksom kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. Då var jag på Mariedalsåkern i Boda med traktorn och plockade sten i traktorns skopa, nyss hemkommen efter 8 månader i Australien. Visste inte om jag skulle skydda mig från strålning, om jag skulle avbryta arbetet på åkern? Var det farligt att vara ute? En känsla av att det hade varit bättre att vara kvar på andra sidan jordklotet för att undvika strålning. detta hände 29 april 1986.
Estonia och 11 september är andra händelser som är ristade i min hjärnbark med grov penna.
Vilka händelser har ristats i ditt minne och varför?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar