måndag 8 juni 2015

Reflektioner om demokrati och skolnedläggning

Lotta Gröning skriver om Sveriges utveckling och reflekterar kring politikens och demokratins utveckling. 

"Jag har funderat mycket över hur det kommer sig att Sveriges politiker tappat så mycket när det gäller utvecklingsarbete, innovationer och framförhållning. En förklaring är att också demokratin är på dekis. Det bottnar i socialdemokratins långa regeringsinnehav och borgerlighetens ständiga kamp att nå regeringsmakten. När maktpositionen förändrades blev striden om makten ännu viktigare emellan partierna. Socialdemokraterna har varit dåliga förlorare och alliansen fick äntligen regeringsmakten och behöll den över flera val. Det har inneburit att samverkan över blockgränserna är svårt, särskilt i profilfrågor och framtidsfrågor. Partierna kunde samarbeta under 90-talskrisen då katastrofen var nära. De kunde samarbeta om försvaret när alla trodde att miljöhotet var större än risken för krig, för att nämna några exempel. Men de kan inte samarbeta i frågor som har betydelse för framtiden och för landets konkurrenskraft som utbildning och forskning eller stimulanspolitik för näringslivet. Då vill alla veta bäst."

Jag skulle vilja flytta fokus till den lokala politiken och skolnedläggelsen. Valrörelsen 2014. Inget parti diskuterade skolnedläggning på landsbygden. 

Valresultatet innebar starten på ett samarbete mellan S och M och det tog bara några månader så presenterades ett skolnedläggningspaket den 31/3. Ett paket som den nya majoriteten var överens om att genomföra. Camilla Stridh uttalade sig i Vimmerby tidning några dagar senare att hon inte skulle vika sig en tum. Den 14/4 beslutade KS om ett rambudgetförslag som innehöll nedläggning av fyra landsbygdsskolor och två förskolor på landsbygden. Peter fjällgård startade en namninsamling för att kräva en folkomröstning om skolornas nedläggning. Den lämnades in den 25/4. 

Den 2/6 kom ett nytt rambudgetförslag med nedläggning av två skolor och ombyggnad av tre skolor till förskolor för 8 miljoner som ska skrivas av på tio år. Nedläggning av Pelarne förskola, Djursdala skola och Brännebro  skola i Gullringen ska genomföras enligt det förslag som KS beslutade om. Majoriteten i KS beslutade också att det inte ska genomföras någon folkomröstning om nedläggning av fyra skolor och två förskolor. 

Det beslutet är verkningslöst eftersom det endast krävs att en tredjedel av KF är för att en folkomröstning ska genomföras för att den ska äga rum. 

Den 22 juni ska rambudgeten antas och vi i oppositionen har lagt ett rambudgetförslag som innehåller bevarande och utveckling av skolorna i hela kommunen. 

Snart bör alla politiska partier diskutera hur liten en skola ska vara för att den inte längre håller den kvalité som krävs för att den ska leverera den undervisning som barnen har rätt till. I dagsläget är det ingen av dessa skolor eller förskolor som inte uppfyller kvalitetskraven. Därför är det orimligt att de ska läggas ner redan år 2016. Låt oss lyssna på Magnus Gustafsson som så klokt anser att KF ska avvakta en skolnedläggning tills efter nästa valrörelse. Den 22 juni avgöra skolornas framtid i Vimmerby kommun. En samlad skoldag, skolskjutsar som går i båda riktningar, effektivare lokalutnyttjande , besparingar på IT, politikerarvoden, mellanchefer samt borttagande av förskoleteamet kan rädda skolorna och samtidigt utveckla kommunen. Oppositionens förslag ger dessutom ett bättre ekonomiskt  reslutat än det förslag som majoriteten beslutade om den 2/6 2015. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar