Vila i frid, Karin Söder

https://www.centerpartiet.se/2015/12/26/minnesord-karin-soder/

Karin Söder har lämnat oss och jag minns henne som en stark, tydlig, kompetent och saklig politiker. Hon var en förebild för många och i synnerhet för oss kvinnor i politiken. Jag jämför henne med min fantastiska mormor, Viola Andersson som också var en viktig förebild för mig. Karin Söder var en mycket påläst politiker och jag läste någonstans att hon vid något tillfälle hade uttryckt oro inför en riksdagsdebatt. Torbjörn Fälldin som då var Sveriges statsminister lär ha svarat och gett Karin Söder rådet: Det är bara att läsa på och vara så förberedd som möjligt, så kommer det att gå bra. Det är mycket kloka ord att ta med sig som politiker på alla nivåer. 

För mig är det omöjligt att komma till ett sammanträde där saker ska beslutas utan att ha öppnat kuveretet med handlingarna till mötet. Tyvärr förekommer det att politiker gör så av olika skäl, troligen tidsbrist eller att man helt enkelt inte är tillräckligt engagerad. Mitt mål som gruppledare för Centerpartiet i Vimmerby är att alla ledamöter som företräder oss i KF ska debattera de frågor i talarstolen som man brinner för. Debatten blir som spänstigast när de som är mest insatta i frågorna debatterar inför besluten. 

DN skriver fint om den första kvinnliga partiledaren i Sverige. Självklart var hon Centerpartist och har banat vägen för många andra. Efter Karin har vi sett Maud, Annie, Mona, Marita, Gudrun Anna och Ebba med flera kvinnor på framträdande positioner. Deras efternamn behöver jag väl inte skriva ut? Karin Söder har betytt mycket och Fröken Frimans krig 2 påminner om alla de kvinnor som arbetat mot kvinnoförtryck i den svenska historien. I det sammanhanget vill jag lyfta fram Ellen Key, Alva Myrdal, Astrid Lindgren med flera.

Betänk att det är mindre än 100 år sedan som kvinnlig rösträtt infördes i Sverige. det finns mycket kvar att göra innan samhället är helt jämställt i mina ögon.

http://www.dn.se/nyheter/tidigare-c-ledaren-karin-soder-dod/

Om kvinnlig rösträtt i Sverige

Den kvinnliga rösträtten i Sverige infördes senare än i både Finland (1906), Norge (1913) och Danmark (1915). Flera gånger hade den kvinnliga rösträtten tagits upp i riksdagen men länge var det endast den manliga allmänna rösträtten, som uppnåddes 1909, man diskuterade, kämpade för och tog på allvar.

Många kvinnor var också emot den kvinnliga rösträtten och rösträttskvinnan hade en dålig klang och blev ofta karikerad. Den kvinnliga rösträtten röstades fram 1919, tyst och utan debatt, då hade utredningen från 1907 tagit tolv år då den äntligen godkändes. På hösten hölls nyval som ledde till att liberaler och socialdemokrater fick majoritet i första kammaren 1920. Det första andrakammarvalet med allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor hölls först 1921. Nu syntes resultatet av kampen när fem kvinnor valdes in i riksdagen. Det var Kerstin Hesselgren, Elisabeth Tamm, Bertha Wellin, Agda Östlund och Nelly Thüring.

 

Dokument från De kvinnliga rösträttsrörelsernas arkiv. Landsföreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt. Föreningens första protokoll från 1903 undertecknat av Anna Lindhagen och justerat av Emilia Bromé, ordförande, Frigga Carlberg och Gertrud Adelborg. Klicka på bilderna för att se dem i större format.

Föreningar som arbetade för den politiska rösträtten:

LKPR Landsföreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt – riksorganisation för rösträttsrörelsen som verkade från 1902 – 1921. Den bildades med stöd från både borgerliga och socialdemokratiska kvinnor. Lydia Wahlström (höger), Signe Bergman (liberal), Anna Whitlock och Ann-Margret Holmgren, båda liberala. 17 000 medlemmar som mest
Föreningens tidning ”Rösträtt för kvinnor” började ges ut 1912.
Frisinnade kvinnor
Sveriges Allmänna Rösträttsförbund 
Rösträttsföreningar bildades i hela landet.