Interpellationssvar om skolnedläggningens konsekvenser

Interpellationssvar om skolnedläggningsförslaget finns nedan. 

Interpellationsdebatten ägde rum i måndags kväll. Jag funderar på om jag egentligen fick svar på fråga ett. Vilka är skälen till att man väljer att inte göra en samhällsekonomisk konsekvensanalys för rambudgetbeslut om skolnedläggning är min frågeställning. Att majoriteten har valt att studera båda sidor är ju ingen samhällsekonomisk konsekvensanalys enligt mig. Den ska väl göras av tjänstemännen på förvaltningen på uppdrag av politiken. 

Jag påpekade även att det finns 750 skolor i Sverige enligt SKLs rapport, med färre än 50 elever om man räknar in alla friskolor. Kommunala skolor med färre än 50 elever är 330 idag och genomförs de föreslagna skolnedläggningarna i Vimmerby så blir det 326 kvar. http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-223-2.pdf?issuusl=ignore 

-

På sid 22 finns argument mot skolnedläggning

-

På sid 23-24 finns en lista med argument för skolnedläggning

Vårt budgetalternativ som bevarar skolorna är det långsiktigt hållbara alternativet för hela kommunens utveckling. Skolnedläggningsförslaget är ett mycket kortsiktigt förslag som grundas på ekonomi i första hand men där de totala ekonomiska konsekvenserna för kommunen inte redovisas eller analyseras. Det ska göras senare. Det borde ha gjorts före den 31/3 när majoriteten lade sitt rambudgetförslag, anser jag. 

I svaret hänvisas till skollagen och den säger också att kommunen är skyldig att organisera sin skolverksamhet så att det är rimligt för eleverna. Barnkonventionen säger att en dialog ska göras innan beslut tas om försämringar för barn. Mycket långa skolresor för minst 100 barn i kommunen är en stor sådan försämring, anser jag. Dialogen har ännu inte ärg rum och beslut ska tas den 22 juni. 

Checklistan som frågas om finns här: 

https://landsbygdsutvecklaren.files.wordpress.com/2012/11/konsekvensanalys_byskola.doc

Interpellationssvar till Ingela Nilsson-Nachtweij (c), Vimmerby

Fråga: Skäl till varför rambudgetförslaget inte föregås av en samhällsekonomisk konsekvensanalys enligt länsstyrelsen i Kalmars checklista.

Svar: ”Checklistan” är ett resultat av ett arbete mellan Länsstyrelsen och Högsby kommun efter en skolnedläggelse där. Författaren arbetade på Länsstyrelsen för fem år sedan, det är ingen ”checklista” Länsstyrelsen arbetar efter idag.

Olika kommuner följer olika procedurer. Beträffandekonsekvenser för samhället i stort av en skolnedläggelse såråder det delade meningar; en del anger negativa konsekvenser, andra anger att det inte alls finns något samband mellan ortens utveckling och en skolnedläggelse.

Att det blir negativa konsekvenser för familjer som drabbas är uppenbart. Vilka beslut kommunen än tar när det gäller neddragning av nära välfärdstjänster fås negativa konsekvenser. För eleven kan det till viss del vara negativt, till viss del också positivt.

Majoriteten har studerat båda sidor i sin beslutsdiskussion.

SKL:s skrift ” Klarar den lilla skola de stora kraven?” från februari visas tydligt att lärarnas roll idag förändrats från att ha varit ensamarbete till att idag handla om gemensamt arbete.

Det kan konstateras att det är få vetenskapliga undersökningar genomförda vad gäller små skolor. Men några saker som står i SKL-rapporten (det som är direkt ur skriften gör jag kursiverat) kan vara värt att lyfta fram:

-

Studieavbrotten i gymnasieskolan är högre för elever från glesbygdsskolor

-

Relativt få går vidare till högskolan.

-

Även om en undervisning av god kvalitet kan ordnas, så kan likvärdigheten för glesbygdsungdomar kan ifrågasättas.

-

Lärarstabiliteten kan emellertid ha olika effekt på utvecklingsbenägenheten vid skolan, när man jämför glesbygd och tätort. Lärarstabiliteten är ofta till nytta för skolutveckling i större skolor, men kan vara negativ för utvecklingen i glesbygdsskolor.

-

Rektorerna ansvarar för flera skolenheter, ofta med långa avstånd. Rektorernas arbetssituation blir pressad med splittring, stress och brist på tid för planering och strategisk ledning.

-

På sid 22 finns argument mot skolnedläggning

-

På sid 23-24 finns en lista med argument för skolnedläggning

Våra kransortsskolor är små, det finns enligt rapporten idag330 kommunala skolor 1-6 med färre än 50 elever. Av landets 290 kommuner ligger 4 av dessa skolor i Vimmerby.

Fråga: Totala kostnader för elever som väljer annan kommun – både grundskola och gymnasieskola

Svar: Nedan en tabell på det Vimmerby betalar för elever som går i grundskola i annan kommun. Priserna justeras regelbundet. Vi har redan idag grundskoleelever som går i annan kommun, precis som vi har elever från andra kommuner som går i Vimmerby. Det är inget konstigt – rätten att välja skola har funnit i över 20 år i Sverige. Det är den mottagande skolans rektor som avgör om det finns plats för eleven från annan kommun (eller annat upptagningsområde inom kommunen)

Priser gäller interkommunal ersättning läråret 2014/2015 :
Grundskola		Pris per termin o elev (kr)					Bidrag fristående skola		inkl 6% moms
			VT2014	HT2014	VT2015		HT2014	VT2015
Förskoleklass			35300	35 800	35 800		37 900	37 900
År 1  -  År 3			37000	37 500	37 500		39 800	39 800
År 4  -  År 6			40300	40 800	40 800		43 200	43 200
År 7  -  År 9			44500	45 100	45 100		47 800	47 800
			39275	39 800	39 800		42 175	42 175

För gymnasieskolans del finns en av BUN fastställd prislista där varje program har sitt eget pris.

En bedömning är att den frågan kring gymnasieeleverna inte går att besvara eftersom den är helt beroende på hur eleverna väljer, och antagande blir för många för att kunna ta fram ett relevant totalbelopp.

Fråga: Hur små barn kan man skicka med skolbuss i över en timma?

Svar: Det finns ingen lagreglering över hur lång tid en elev ska behöva åka skolskjuts – det är en bedömningsfråga.Däremot är inte kommunen skyldig att erbjuda skolskjuts i elever i förskoleklassen.

I det informationsblad kring skolskjutsar som Skolverket tagit fram framgår det bland annat att ”kommunen får fritt organisera skolskjutsverksamheten på lämpligt sätt”.

Fråga: Hur mycket extra resor till och från fritids i tätorten ska föräldrarna drabbas av?

Svar: I Skollagen 14 kap §10 står det ” En elev i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola eller sameskola ska erbjudas utbildning i fritidshem vid eller så nära som möjligt den skolenhet där eleven får utbildning.”

I förarbetet till skollagen betonas att det är ”närheten till den skolenhet där eleven får sin utbildning som ska vara utgångspunkt för placering i fritidshemmet”.

Om man tittar runt lite (Umeå, Mölndal, Skellefteå, Falkenberg) och en del andra kommuner, har i princip allasamma skrivning som den nedan från Umeå kommun. Dvs till och från fritids har man inte rätt till skolskjuts.

Saxat från Umeås hemsida: Om elev har rätt till skolskjuts avser den rätten till resa från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka. Om eleven är på fritids före eller efter skoldagens slut medges ej skolskjuts utan det är vårdnadshavaren som ansvarar för transporten.