Remissvar på transportplanen och regionala resurser ska satsas enligt Ulf Nilsson

Den sista november, på ANDERS-dagen ska remissyttranden på förslaget till Nationell transportplan vara inlämnat. 

Jag förväntar mig att Vimmerby kommun lämnar in ett tydligt svar att det dels krävs mer resurser för att både underhålla och upprusta Stångådalsbanan men även att det behövs insatser på våra riksvägar runt Vimmerby för att Trafikverket inte ska minska hastigheten till 80 km/h. 

Jag läser i Regionförbundets nyhetsbrev att

Regionförbundet kommer tillsammans med Handelskammaren att bjuda in ett antal företag till frukostmöte den 15 november i Oskarshamn. Syftet är att diskutera remissvaret på den nationella planen för infrastrukturen. Ambitionen är att lämna ett gemensamt remissvar som även ett antal näringslivsföreträdare ställer sig bakom.

Det vore värdefullt att ett antal Vimmerbyföretag närvarar liksom någon från näringslivsenheten eller kommunchefen (i avsaknad av utvecklingschef) . 

Jag läser också ett referat från ett möte i Kalmar om transportplanen:

Järnvägar ska finansieras genom de nationella transportplanerna som tas fram vart 4:e år. I de senaste regionala transportplanerna, som tas fram med samma tidtabell, har dock länet valt att lägga en stor andel av sina medel för att upprusta och höja kvalitén på de regionala järnvägarna. Men det behövs mycket mer – att bygga och upprusta järnvägar kostar mycket.

Inför det nu pågående arbetet med transportplaner förs också diskussionen om hur de föreslagna höghastighetsbanorna ska finansieras. Karin Svensson Smith menade att dessa bör byggas med annan finansiering än genom medlen som avsatts för det övriga transportnätet. Hon nämnde bland annat att Sverige kan göra som många andra länder, d.v.s. att lånefinansiera höghastighetsbanorna. Det skulle ge utrymme för satsningar på regionala banor som Stångådals- och Tjustbanorna.

Det måste vara slut med att göra provisorium i upprustningen av de bägge banorna, uttrycktes det på mötet. Kalmar har många stora tillverkande företag, ex. Scania, Södra, Xylem, som är beroende av goda transportmöjligheter för att få ut sina varor. Länet är också sommartid landets största besökslän efter de tre storstäderna. Det finns en mycket stor livsmedelssektor i länet. Företagen, turisterna och arbetsmarknaden i länet behöver bättre kommunikationer och där de regionala järnvägarna oerhört viktiga. Det handlar dels om miljön och klimatet, dels om den snabbare restiden och komforten som järnvägen ger.  

Vid mötet uttryckte flera av deltagarna att de prognosmodeller som används inte är tillförlitliga. När bedömningar görs över bristerna i järnvägssystemet bör mål sättas upp för hur man vill att utvecklingen ska bli – inte bara se på framskrivningar av nuvarande trender.

Igår var jag en av Vimmerby kommuns representanter på Infrastrukturkansliets möte om Stångådalsbanans och Tjustbanans möjligheter i Linköping. Slutsatsen för mig efter den dagen är att Kalmar län har bestämt sig. Nu ska det äntligen bli en satsning på dessa båda tågbanor. Regionförbundets ordförande Ulf Nilsson var mycket tydlig när han beskrev att det planeras för en resursförstärkning/medfinansiering från Regionförbundet/ Landstinget för att höja standarden på Stångådalsbanan och Tjustbanan. 

Åke Petersson som var en av initiativtagarna till innehållet till programmet beskrev hur det satsades 300 miljoner på 90-talet och att det var tänkt som en nystart för banorna med kungen som återinvigde sträckan Hultsfred-Kalmar 1996. MEN det planerades för fortsatta upprustningar som tyvärr inte har inträffat sedan 1996. Därför är det mycket glädjande att Regionförbundet nu i sista sekunden innan Transportplanen ska antas av regeringen i april ger ett tydligt besked att man vill satsa på länets tågbanor.