"– Nu dränerar landsbygdsskolorna skolorganisationen på pengar. " säger Helen Nilsson

Jag delar inte den bilden av landsbygdens skolor. Med tanke på att grundskolorna i Vimmerby kommun har 98% av kostnaderna jämfört med jämförande kommuner för sin grundskola så borde detta uttalande aldrig ha gjorts. 

Jag läste det häromdagen i Vimmerby tidning och det är faktiskt ett kränkande av den personal som arbetar på ytterskolorna att få läsa att de dränerar skolans ekonomi. 

Problemet med Vimmerby kommuns skolorganisation är att det rekryterats chefer i flera nivåer. Vi har skolchef, verksamhetschef och områdeschefer. Dessutom finns rektorer på alla skolorna. Det är en organisation som liknar den organsiatioennen som krävs i storstaden. Den första besparingen som ska göras är därför att minska antalet chefer som sitter på skolförvaltningen i Stadshuset. Pedagoger och ytterskolor som finns nära eleverna är nödvändiga i det Vimmerby som jag som politiker vill ha. Alf Wesik jämförde skolnedläggningen i Vimmerby med polisorganisationen som numera sköts från Malmö . Han anser att frågan handlar om vilket samhälle som vi som politiker och medborgare vill skapa. När man studerar befolkningsstatistik och elevantal måste man göra analyser på ett grundligt och med långsiktigt perspektiv. Faktum är att elevunderlaget minskat med 697 elever sedan 2002 och stora delar av minskningen är i tätorterna . 

Många Vimmerbybor delar inte bilden av majoritetens förslag att förändra skolstrukturen genom skolnedläggning på landsbygden som det bästa sättet för kommunen att spara pengar. I Gullringen ropade folket att Kulturskolan som kostar sju miljoner skulle läggas ner för att landsbygdsskolorna skulle bevaras. Många olika förslag kommer på insändarsidor, i mejl och när man pratar med folk. 

Mycket få av de som jag talat med sedan den 31/3 anser att ytterskolorna ska betala socialnämnden och kommunstyrelsens underskott. 

Många anser att utöver färre chefer så ska skolstrukturen i tätorten förändras. Ett högstadie på AL och alla låg-och mellanstadieelever på Vimar. BUN vill inte ens räkna på vad det förslaget skulle spara. Man vill inte jämföra  skolnedläggningsförslaget med något annat verkar det som. Vi politiker i kommunfullmäktige är valda att leda kommunen och ta strategiska beslut. Framförallt ska vi lyssna på folket . Den folkomröstning som tyvärr troligen måste genomföras trots att majoriteten borde inse att det finns effektivare besparingar att göra än att lägga ner och avveckla landsbygden genom skolnedläggning, är ett folkinitiativ som måste tas på största allvar av S och M. Brotta Sterneland kom förbi och skrev på en namnlista igår. Hon sa att denna opinionsyttring som pågår nu är av sällan skådat slag. Protesterna för byggandet av Ishallen är inget jämfört med detta. 

Ledarskapsutbildningarna som kommunen lät sina chefer genomföra kostade 1.1 miljoner plus boende på Tranås spa för 350 000kr år 2014. Det är kostsamt att utbilda chefer på det sätt som görs i det ledarskapsprogram som leds av Erica Graave på företaget Arbetscoachning i Stockholm. Utbildningarna är säkert värdefulla men alla kostnader måste framöver noggrant värderas.  Ledarskapsutbildningarna för kommunens 70 chefer pågår trots att kommunens likviditet är mycket ansträngd. En del satsningar måste läggas på is när kommunens ekonomi är i kris , anser jag. 

Vimmerby fiber fortsätter med sina annonser trots att investeringsbudgeten endast tillåter en miljon ytterligare investering under 2015-2016. Det påstås att Vimmerby fiber ska få investera de medel som kommer in 2015 och det är sex miljoner. Det påstås att utbyggnadstakten inte påverkas och att planerna som finns på Vimmerby fibers hemsida ska genomföras trots att Telia troligen satsar även i Gullringen och Södra Vi inom kort. 247 anslutningar ör tända och de flesta är på landsbygden och genererar därmed 5000kr/st. Det ger 1235000kr att investera för. 890 beställningar finns. Frågan är vilken investeringskostnad som krävs för att tända de anslutningarna. Räcker pengarna? 

Centerpartiet föreslog investeringsstopp och anställningsstopp och fyra öres skattehöjning i november under budgetdebatten. Investeringsstoppet kom men inte förrän den 14/4. Från november till april togs lån på minst 50 miljoner ytterligare. Säkert var det mesta till äldreboendet och kraftvärme men även till fiber skulle jag tro. S och M måste arbeta hårdare för att kommunens ekonomi ska bli bättre. Skolnedläggningar är inte lösningen på kommunens ekonomiproblem, som jag ser det.