torsdag 14 januari 2016

Demokratiutredningen föreslår fler lokala folkomröstningar

Olle Wästberg intervjuas av Dagens Samhälle med anledning av den demokratutredning som han lett och som i dagarna lägger fram sitt förslag om förbättringar av demokratin.

Några av de förslag som läggs är 

- försök med rösträtt för 16-åringar
- elektroniska lokala folkomröstningar med gemensam webbprtal, röstning via internet
- nya dialogforum, till exempel nya råd för funktionshindrade
- möjlighet att begränsa antalet mandatperioder för makthavare
- lokala folkvalda nämnder i delar av en kommun (främst glesbygd)

Jag anser att flera förslag är riktigt bra och tål att testas i skarpt läge. Fler folkomröstningar och nya dialogforum är två av dem liksom sänkt åldersgräns för rösträtten. 

Det behövs fler , inte färre möjligheter till delaktighet i den lokala politiken och jag ser öppningar till det hemma i Vimmerby där jag är oppositionsråd. 

Landsbygdsråd, tillgänglighetsråd, pensionärsråd och ungdomsråd har vi inrättat men de kan vitaliseras ännu mer tror jag. 

Jag har exempelvis föreslagit att landsbygdsrådet ska arrangera en valdebatt inför folkomröstningen. Vimmerby bibliotek kommer inte att göra det. Samhällsföreningarna är alla delaktiga och representerade i landsbygdsrådet varför det vore lämpligt att det rådet arrangerar en debatt. Risken är annars stor att väljarna inte tydligt får reda på de båda alternativens innehåll eftersom alterantiv två innehåller en passus att besparingar ska göras på annat sätt inom BUN om skolorna ska bevaras. Här måste vi väljare få reda på mer detaljerat vad som avses av M och S. Vad är det som man vill spara på och hur ska det gå till. Vi måste också få fram de samhällsekonomiska konsekvensanalyserna som utlovats av förra KSO. De skulle ha levererats under hösten i god tid före budgetbeslutet. Föräldraföreningarna har räknat och funnit att skolnedläggningarna inte alls ger de besparingar som man räknat med på grund av att kosten inte hanterats efter skolnedläggningen. Barnen på förskolan i Djursdala och Gullringen ska väl ha mat trots att det inte finns någon matsal för dem? Vad kostar det extra att leverera portioenr till dem när skolorna är borta. Ska Gullringens förskola använda matsalen även efter nedläggningen. Hur blir det med idrottshallarna? Ska de säljas tillsammans med skolloakerna? Gemensam uppvärming måste i så fall byggas om, eller ska idrottshallen köpa värme från den som köper skolan? Dessa detaljer måste planeras för liksom klasstorlekarna i Södra Vi när hela Brännebro ska in där. Ventilationen ska byggas ut för att elevantalet ska kunna ökas i klassrummen i Södra Vi men är skolan byggd för över 170 elever? Asylflyktingar måste också dimensioneras för om det flyttar in asylflyktingar i Södra Vi. BUNs ordföranden anser ju att asylflyktingar ska ha rätt till skolgång där de bor.

Jag skulle vilja att det görs en ekonomisk konsekvensanalys som tar hänsyn till minskad attraktionskraft för de orter där servicen inskränks genom nedläggning av skola och förskola. Vad kostar det att lägga ner skolorna hur ett samhällsekonomiskt holistiskt perspektiv?

Vad blir nettoeffekten av besparingen om man involverar mer än BUN i beräkningen. Vad kommer fastighetsavdelningen kunna sälja de tre skolorna för. Vilka är tänkbara köpare? Ska den lokala befolkningen kunna få köpa skolorna för att starta friskolor?

Tomas Peterson uttrycker att han personligen avser att sälja skollokalerna snarast. Detta uttalande kommer utan att lokalstygruppen har analyserat kommunens behov av dessa välskötta fastigheter. Trångboddheten i kommunens skolfastigheter ökar och det planeras för en tio avdelningar stor förskola i investeringsbudgeten som ska börja projekteras redan 2016. Kostnaden för att driva förskola måste tydliggöras och jämföras mellan de stora enheterna och de små. Jag har sett beräkningar för år 2014 vad gäller kosten att den två avdelningar stora förskolan i Frödinge är billigare per serverad portion än Lunden som har sex avdelningar. Vi väntar på siffrorna för 2015 och de ska komma i början av februari.Helheten  måste belysas före den 21 februari så att väljarna kan ta ställning till hur de anser att kommunens skolinfrastruktur ska se ut. Centerpartiet anser att hela kommunen ska värnas och att hela kommunens attraktionskraft ska beaktas när den lokala servicen i kransorterna diskuteras. 

Nationalekonomer vid Linköpings universitet har fört fram att det inte alls är samhällsekonomiskt lönsamt att lägga ner väl fungerande skolenheter på landsbygden. Risken för befolkningsminskning i exempelvis Gullringen som samtidigt har ett expanderande näringsliv kan drabba hårt. Gullringens långsiktiga attraktionskraft påverkas troligen mycket negativt av skolnedläggningen. Den lokala butiken kanske följer efter mm och samhället utarmas trots att det finnspotential  för hållbar tillväxt och ökning av den lokala attraktionskraften. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar