Oron växer över försenad lagstiftning om offentlig upphandling
När regeringen nyligen presenterade listan över kommande lagförslag stod det klart att nya regler för offentlig upphandling kan riksdagsbehandlas först efter sommaren. Då har EU:s nya regler redan börjat gälla. Sverige står då utan nationell lagstiftning men med en tillämpbar lagstiftning på EU nivå. Detta leder till en enorm rättsosäkerhet för alla våra kommuner, landsting och myndigheter. Regeringen måste snabbt tydliggöra för de upphandlande myndigheterna vad som nu gäller.
I Sverige genomförs årligen offentliga upphandlingar för i storleksordningen 500-600 miljarder kronor. Det motsvarar nästan en femtedel av vår BNP. Nästan 20 000 upphandlingar genomförs årligen.
Offentlig upphandling ska ta tillvara konkurrensen på marknaden, främja innovativa lösningar och ta hänsyn till miljön samt sociala och etiska frågor. Ett systematiskt arbete med offentlig upphandling kan lyfta Sverige och främja företagens konkurrenskraft. För att ta tillvara på konkurrensen och skapa bra förutsättningar för goda affärer är det viktigt att upphandlande myndigheter genomför upphandlingar på ett sätt som gör det möjligt för alla typer av företag att lämna anbud.
Redan idag är det oerhört komplicerat för många att delta i upphandlingar, liksom det ofta är komplicerat för exempelvis en kommun hur exakt de ska agera vid en upphandling. Exempelvis väljer bara runt 15 procent av de små företagen att delta i upphandlingar. Ett av de främsta skälen är att det är för komplicerat och tar för mycket tid. Rätt använt har upphandlingen en fantastisk potential att bidra till att kommuner, landsting och stat kan erbjuda de varor och tjänster som medborgarna efterfrågar och samtidigt bidra till att stärka den samhällsekonomiska effektiviteten.
Sveriges upphandlande myndigheter står nu inför stor osäkerhet och potentiellt stora problem. Senast den 18 april 2016 ska de nya EU-direktiven (2014/24/EU, 2014/25/EU, 2014/23/EU) om upphandling och koncessioner införas i svensk lagstiftning. Vid försening kan EU-kommissionen dra Sverige inför EU-domstolen, som i sin tur kan döma Sverige för fördragsbrott och utkräva böter.
När regeringen nyligen presenterade propositioner avsedda att avlämnas från mitten av januari 2016 under återstoden av riksmötet framkom att ”Nytt regelverk om upphandling” läggs fram i april för riksdagsbehandling efter sommaren.
Detta innebär ett oerhört osäkert rättsläge. Våra kommuner och landsting med flera kommer inte att veta vad som gäller i Sverige när vi dels har ett EU-direktiv som gäller, men den svenska lagstiftningen inte finns på plats.
Frågan om nya regler för offentlig upphandling måste hanteras skyndsamt. Våra offentliga organ behöver veta vad som gäller. Regeringen måste därför agera för att säkerställa rättssäkerheten och förutsägbarhet för upphandlande myndighet när EU-direktiven får direkt effekt men den svenska implementeringen av direktivet inte finns på plats. Samtidigt är det viktigt att regeringen hjälper kommuner, landsting och myndigheter med riktlinjer innan nya regler för offentlig upphandling för Sverige finns på plats.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar